Det är ungefär 12 timmar kvar på det nya året. Tolv timmar utav ensamhet? Känns som om det slutar så. Kapitlet ar slut här, eller är du villig att fortsätta skriva? Vid ett visst datum varje månad gav du mig en blomma, en blomma som symboliserade vad du kände för mig. Var är denna månads blomma? Har dina känslor svalnat så pass mycket att det inte är värt något alls?
Idag är det nyårsafton, och den ska man spendera med personen man älskar. Man ska ringa in det nya året med en kyss ifrån sitt livs kärlek. Man ska avsluta det forna året tillsammans med personen man valt att dela sitt liv med. Det för mig är rätt. Men för vissa kvittar det... Och oavsett vad jag än säger eller gör, så kommer jag alltid vara flickan i bakgrunden. Om inte du placerar om mig förstås...